diagnosingela.blogg.se

Hur är det att leva med kronisk myeloisk leukemi, Bechterews, whiplash , hyperpara?

Försök till pepp

Publicerad 2018-07-08 09:23:42 i Allmänt,

Jag känner mig deppad. Urlakad på positiva tankar. Jag försöker peppa mig själv och lägga upp en dag med aktiviteter som höjer mitt sinne men det tar emot. Jag är väldigt less på att vara JAG med MINA alla krämpor. Att försöka peppa mig själv att göra något för jag vet att jag känner mig mycket bättre i hjärnan att ha något roligt att göra eller tänka på. Det tar bara emot just nu. Jag har ont när jag andas . Försöker finna orsak och har nu tankar på att Beschtrews håller på att göra mig krokig med att låsa revben med bråka och att växa ihop kotor i bröstrygg/mellan skulderblad. Helst skulle jag faktiskt slippa stiga upp. Bara dra täcket över huvudet och gråta. Men vad faan...JAG LEVER JU! Så Ingela : LEV! Det är ju så lätt att bli deppad då man inte orkar utföra någonting. Att se saker jag vill ha gjort men inte orkar pga. Smärtan som gör det om möjligt att arbeta. Att försöka vara trevlig, serva med saker /föda mm... är energisugande när jag inte orkar hålla hjärnan i peppande tankar. Just att hålla humöret och försöka tänka "jävlarannamma" brukar lätta för mig men just nu. PRECIS :JUST NU vill jag bara skrika och låta tårar rinna. Jag hatar även att berätta HUR jag mår. Ingen jag menar INGEN förstår ändå och det är så svårt att förklara. Det är ju inte "bara" ett fel som är trasigt. Jag vet ju inte ens själv vad som är fel. Vette tusan om det är Leukemismärtor, Beschtrewssmärtor, Wipplaschsmärtor eller andra åldersrelaterande eller fläskrelaterande smärtor. Jag mår bara skit. Helt enkelt skit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela