Inatt och idag är jag hundvakt åt söta Ila.
Det är som att vara barnvakt åt en människobebis men skillnaden är att måsta klä på sig några gånger på natten för att rasta i 17 minus grader.
Det har gått jätte bra, man är bara ovan de små gny ljuden och när man ej känner den lilla valpen så bra är det svårt att tyda signalerna.
Så idag skall vi bara chilla, busa, mysa och gå på små promenader.
Jag har fått ta smärtstillande mera gånger inatt då det känns som jag håller på att tappa och spränga mitt "underede"
Skönt att jag skall till läkaren imorgon. Då kan jag förhoppningsvis få bra besked om bättring....fast jag gruvar mig
